merstuds

Solen lyser utanför fönstret. Vet om det faktum att det ser lite märkligt ut (eller inbillar jag mig bara) att jag drar på mig löparkläder när alla andra tar fram lunchlådan och sen kommer tillbaka äcklig och svettig (men pigg, glad, friskluftad och nöjd) 40 minuter senare, och osocialt äter min tonfiskmacka vid jobbdatorn. Kommentererna sedan, "Har du sprungit, oj! Du är så duktig" (ibland uppriktigt, ibland av slentrian och ibland med den egentliga betydelsen, "är du helt körd i huvudet/manisk?") Men å andra sidan, ska jag missa all sol och få springa sen i mörkret efter jobbet, på grund av en sådan petitess? Låter ännu mer korkat.