merstuds

Ja, nu har jag ju faktiskt varit frisk hela tre månader i sträck. Så, dags för en liten förkylning igen. Och i ärlighetens namn har jag i en hel vecka känt den avisera sig med lite småkliande hals, någon som jag på grund av kaos på jobbet och full kalender i övrigt, helt ignorerat. I går kändes det helt okej, och jag drog ut på en morgonjoggtur. Men i natt vaknade jag snuvig med halsont och idag blir det soffläge med alvedon. Inser duktigt och vuxet att jag inte vill dra på mig någon ny treveckorsförkylning, som i våras.

Världens godaste russin, perfekta morgonsnacks före och efter 50-minuters löptur till jobbet. Och nej, jag är inte sponsrad, men jag kan gärna ta en årsförbrukning om ni vill ge mig, Saltå kvarn. :)

Årstaviken 06.50! Krispigt värre ute.

Och så har jag råkat planera in en stor fest dagen innan Tjejmilen. Nu törs jag inte anmäla mig, vem vet hur det kan gå på sådana där partyn. Ska snoka fram lite nya millopp, såg en affisch om något som Topphälsa anordnade... kanske det?

Åh, jag måste bli bättre på att boka pass i tid så jag får plats på skivstångspassen. Redigeringsjobbet kräver noggrann styrketräning, blir så trött och öm i musklerna om jag är svag. Sen så är det ju lite snyggt också, och bra för hållningen, med åtminstone liiite muskler.

I dag fick jag plats  och märkte absolut att jag inte kört två styrkepass i veckan, som jag egentligen brukar försöka, på hela sommaren. (Det har ju varit så skönt och smidigt och enkelt att ta en löptur i stället, vem vill in på gymmet i värmeböljan?) Musklerna ville att jag plockade av någon liten vikt, ja. Men framförallt märktes det på balansen! Går man på pass, låt vara att det mest blir basic Friskisjympa, Skivstång och kanske lite Core, tvingas man göra lite balansövningar, träna koordinationen och inte bara springa rakt fram. Utfallen med vikt som skulle höjas över huvudet, och som fortsatte upp till stående på ett ben, var minst sagt vingliga.

Nu är det höst, nu är det nya tag! Och eftersom jag inte riktigt vet hur det blir med den här hösten blir nog träningen en bra grej att hålla fast vid.


-----

Sen, väl hemma, hade jag lovat mannen att göra en helt ny maträtt för detta hem. Grekiska plättar ur senaste Mersmak (Svenssonvarning på Mersmak kanske, ok, men jag orkade inte ge mig in i någon av P:s tunga och tjockbladade kokbokseuforier (Från Plura till vin och ostar) i bokhyllan denna onsdag just hemkommen från gymmet) Och sen så känns ju lite grekiskinspirerat aktuellt, efter sommarens bravader och bröllop!

Här är i allafall receptet:

Grekiska plättar - Kolokithokeftdes
3 medelstora squash
2 ägg
200g fetaost
2 dl vetemjöl
1 tsk salt
1 tsk peppar
1 dl dill
olivolja

Blanda allt utom oljan, klicka ut i stekpannan och stek i oljan. Blir cirka 20 st. Smeten ska vara lite tjock. Servera med tomatsallad och tsatsiki.

Jag är lite av en sucker för godis. Inte som min härliga vän Emelie, som när hon besökte mig när jag bodde i Umeå hoppade av bussen på Vasaplan för att köpa godis i kiosken, för att sedan fortsätta med samma buss som bara tog paus i 3 minuter. Rätt sugen.

Well, jag åt rätt nyttigt och duktigt hela dagen, sprang en härlig löptur hem, men nu har jag hittat kvarglömd (förstår dock inte hur det kunde hända) vaniljfudgebitar från helgens godispåse och starkt kaffe. Är allt förstört? Nej. Jag råkar faktiskt älska fudge. Mmm. Livskvalitet.

... blev det också för min del. Dock inte på samma sätt som alla duktiga löpare som sprang runt på Söde inatt, utan vårt lopp handlade mer om sushi, och vin. Och lite mer vin, prat på tak med utsikt över hela stan och en kundvagn.

Men det hade inte varit fel att springa Midnattsloppet heller, insåg jag. Träffade en trevlig dam på tunnelbanan. Hon var svettig och nöjd efter loppet och berättade med sådan entusiasm om upplevelsen - 25 grader varmt och mörkt och folkfetst, att jag verkligen ångrar mig att jag inte också hade löparskor istället för svart klänning och sandaler.

Det kommer ett nytt lopp och ett nytt år!

Oj, det här hade jag missat! Otäckt. Gäller att hålla koll på att man får i sig vatten när man springer i värmen!

DN: http://www.dn.se/sthlm/lopare-dog-under-midnattsloppet-1.1153983

Min högra höft krånglar lite ibland. Nu har vänstra vaden också börjat ge sig till känna på morgonlöprundorna. Lördagmorgon och jag vaknade till solsken, på med skorna, ignorerade vaden 3 kilomteter och de resterade 4 kilometrarna var den snäll och fin, svettades in på ica köpte björnbärsyoghurt till mig, juice till mannen och gott bröd till oss båda. Bra morgon, bra tur. Jag tror att man kan beveka småkrämpor med fint väder.

... är ju faktiskt oslagbart. Trots en underbar helg i Grekland  - vi badade, åt gott, drack vin och dansade när fina Eva blev fru Kagios - var det skönt att snöra på sig löparskorna igen. De fick alltså inte följa med, utan saknade mig här i hallen.

Och det regnade i Sverige och det är så jäkla fantastiskt att springa i regn. Det ser så otrevligt ut, men ett svalt sommarregn i ansiktet och syremättad frisk luft ger mig enorm energi och ben som bara vill ett varv till. Kom hem efter veckans femte pass - fyra lugna pass till och från jobbet och nu ett snabbare pass med en pigg och frukostfylld kropp. Kunde sprungit fyra mil, (nåja...) men det blev kanske 8-9 kilometer.

Vad hände med halvmaran i helgen då? Joesåatte. man var visst tvungen att anmäla sig genom att betala in pengar på kontot, annars kom man inte med. Inte anmäld alltså, märkte jag för några veckor sedan. Och trots att jag löpt flitigt har de där tvåmilapassen lyst med sin frånvaro - siktar på tjejmilen istället!